wrangbacks

Vill borja med att saga att bloggen hade besoksrekord den 26/11 :) 28 glada besokare :) Undrar vilka alla dessa kan vara, jag har val inte sa manga vanner :D haha! Hmm...

Helgen borjade med utgang pa fredagen, mina salsalektioner gar sakta men sakert framat, Joakim du far bli beredd pa att dansa med mig pa de svenska krogarna sen :) Da blir det salsa och inga "plocka applen" danser :D Kvallen for ovrigt blev mycket lugn, tva ol och en smirnoff ice, lade mig i sangen mycket belaten och utan ett snurrande huvud. Farmor, jag skoter mig som vanligt! Pa morgonen steg jag upp vid tio for att bege mig til Gullivers kontor. Dessa arrangerar turer till Cotopaxi. Jag och Kerstin kopte varsin biljett, 35 dollar var vilket var valdigt overkomligt. Efter detta tog jag, Victor och Ernesto en taxi till tjurfaktningen som har dragit igang har i staden, eftersom att den arliga "Fiesta de Quito" paborjas denna vecka. Kopte en cowboyhatt som sag lagom lojlig ut pa, men som var ett maste for att ha ett minne fran min forsta gang pa en tjurfaktning. Angaende tjurfaktningen har jag en delad uppfattning. Den ena ar att man maste uppleva en, i alla fall en gang i sitt liv for att kunna bilda sig en egen uppfattning. Sa det var lite tjusning i att det var forsta gangen, daremot gillar jag inte konceptet med att doda ett djur som ar friskt. Det kanns onodigt att doda, bara for nojets (?) skull eller om de vill visa sig macho pa nagot satt, jag vet faktiskt inte. Det ar val aterigen en stor kulturkrock, Victor och Ernesto har vaxt upp med detta, det ar helt normalt for dem, medan jag inte kan fatta nojet i det. Vi drack i alla fall lite rott vin pa laktaren for att folja traditionen. Utanfor stadion, som for ovrigt var fullsatt, traffade vi till min forvaning pa Christobal och Joshua. Vi fortsatte med drickandet lite, pa ett stalle dar de hade smallt upp ett stort talt. De hade livemusik, sa det blev lite dans. Vid sjutiden akte vi hem igen och vid halv atta blev det middag. Vi 20.15 gick jag och lade mig.

Klockan 05.45 ringde klockan och jag sprang upp coh vackte Kerstin, vi skulle ju till vulkanen Cotopaxi. Vid motesstallet hamtade en minibuss upp ett x antal turister och vi satt i bilen runt 45 minuter innan vi var vid ett stalle for att hamta upp lite mountainbikes. Sedan vantade ytterligare 45 minuter med buss till en parkeringsplats intill vulkanen. Vandringen uppfor tog cirka 25 minuter for mig som var en av de forsta att na stugan dar det var lite vila. Nar ovriga turister hade kommit upp sa fick de som ville fortsatta upp till glaciaren, sjalvfallet valde jag att ga upp. Jag ar ju bara pa Cotopaxi en gang i mitt liv, sa en vandring uppfor i 30 minuter kandes inte sa tungt. Dar togs det lite vackra naturbilder och sen gick vi ner till stugan igen, dar vantade soppa och lite annat smatt och gott. Nerat var det lite svarare att ga, men man kande inte av latituden lika mycket som pa uppatvagen vilket var skont. Hjartat slog ratt hart innan man hade kommit in i andra andningen, jag har nog fotbollen att tacka att jag orkade ga sa snabbt uppfor. Till och med guiden kom efter mig... :) hihi! Val pa parkeringen sa hoppade jag upp pa en mountainbike, trots att det haglade och regnade, och trots dimman. Som sagt, man gor bara Cotopaxi en gang. Cykelturen ner for vulkanen var valdigt blot, men helt klart vart det, sa vackert, trots vadret som drog in runt 14.00. Blot och frusen satt jag mig i bussen igen. En tanke susade forbi i mitt huvud. Tank att detta ar samma land som det som jag vaknar upp till om dagarna. Har var vagen tackt av lite sno, dimman lag kring bergen och man behovde mossa, vantar och halsduk. I Quito ar det runt 20-25 grader om dagen, sa det var svart att tanka sig att detta ocksa var Ecuador, ni kommer forsta utifran bilderna!

Val hemma bytte jag mina blota klader mot nya och jag och Kerstin hittade till Pizza Hut. Forlat Ecuador att jag sager detta, men lasagne och sallad ar hittentills det basta jag kakat har, vilket ar ratt sa vanligt i Sverige. Denna maltid kommer jag inte glomma pa lange. Hemma igen gick jag och lade mig, klockan var 20.30 nar jag sist kollade pa fotografiet av Joakim som jag har bredvid sangen.

Idag har jag varit pa barnhemmet, kanns mycket battre nu. Blanca ar en flicka som verkligen vill lara sig engelska och det uppskattar jag med henne, aven om det tar valdigt lang tid for henne att forsta. Mimmi har jag inte sett roken av pa jattelange, det ar lite synd, hon var gullig. Nar jag kom hem arbetade jag lite pa min solbranna, hoppas pa att bli lite mer brun innan jag kommer hem igen. Sedan laste jag ut min tredje bok och somnade lite till det smattrande regnet utanfor mitt fonster.

Hoppas kunna lagga in lite bilder fran helgen!

/Elin

Lite mojjig bild, men jag bjuder pa den! Jag var tvungen att kopa en La Liga trojja som minne :)



Stadion :D Vid avspark och nar laget kom in pa planen sa kastades det ut konfetti over hela planen och massa papper, som sag ut som toapappersrullar, men det var det val sakert inte. Haha!



Biljetten, kostade 15 dollar.

Efter helgen far ni en uppdatering, forhoppningsvis om vulkanen Cotopaxi...

/Elin

Nu har jag jobbat hela veckan pa barnhemmet och jag var tvungen att ringa till Hakan och saga att jag inte klarar av eftermiddagarna. Ni kanske tycker det later mesigt, lite barn kan val inte vara sa jobbigt tanker ni kanske... Men, fy fabian vad jobbiga de ar! Sota i all ara, men sa sjukt jobbiga nar de hanger efter mig hela tiden. Nu har jag och Hakan kommit fram till att jag bara jobbar formiddagarna, vilket kanns som en lattnad. Redan pa formiddagarna ar det cirka 30 ungar dar, och tro mig, det racker gott och val for lilla mig. Pa eftermiddagarna ar det sakert narmare hundra av dem. Nog om barnhemmet...

I onsdagskvall var jag och Kerstin (kvinnan fran Sverige som bor i huset med oss) pa Sydamerikanska Cup Finalen, La Liga (Quito) spelade mot ett brasilianskt lag. Jag har aldrig varit med om nagot liknande i fotbollssammanhang, vilket drag! Helt fullsatt pa laktarna och det var underbart att La Liga fick vinna med forkrossande 5-1.

Kerstin och jag har kommit varandra narmare nu, jag gar upp pa hennes rum om kvallarna och vi dricker lite te da och da. Hon ar skon! Nar vi snackade om vi skulle ta en guidad tur till Cotopaxi nu i helgen sa sag var konversation ut sahar:

Jag: Kerstin, har du ridit forrut?
Kerstin: Va!? Vadda, ridit? Vad menar du med det?
Jag: Ja, alltsa hastar!?

Kerstin brister ut i gapskratt for hon trodde jag hade menat om hon hade ridit nagot helt annat... Jag fattar galoppen och tararna bara sprutar! Sa sager hon:

Kerstin: Ja, bara en gang!
Jag: Bara en gang och du ar 64 ar?

Gapskratt igen! Hon ar rolig hon :)

Idag ska vi till nagon turist information och forsoka kopa biljetter till Cotopaxi imorgon, kan vara skont med en guidad tur och forhoppningsvis far vi rida pa lite indian hastar :) Ikvall vantas forhoppningsvis utgang.

/Elin

Andra dagen pa barnhemmet och jag lever, hor och hapna. Jag trodde seriost att jag skulle ga under jorden idag! Det var sa mycket barn, tror aldrig jag sett sa mycket barn pa samma stalle forrut! I borjan av dagen sa var det lungt, nar jag entrade rummet dar de arbetar med sina laxor flog massor av hander upp i luften. Alla ville ha hjalp med sin engelska laxa. Borjade att hjalpa en jattesot liten kille och sedan fortsatte jag med nagra aldre flickor i trettonarsaldern. Vidare blev det mellanmal, en macka och lite juice. Jag satte mig enskilt for att iaktta barnen lite, men min ensamhet varade val i cirka en minut, sedan hade jag lilla Mimmi i knat. En skitsot liten skitunge (ta det bokstavligt). Hon har lite lortiga klader, ruffsigt har och hennes tander ar redan helt svarta och hon har tappat manga av dem redan. Hon ar fem ar och hennes bror ar ocksa pa barnhemmet. Tjejen i trettonarsaldern ar valdigt intresserad i att lara sig lite engelska, sa det ar henne jag forstar bast och dessutom kan jag fraga henne om spanska ord som jag inte fattar. Vid halv ett stallde sig samtliga pa led utanfor matsalen och bad en bon. Sedan var det soppa som stod pa matsedeln, kanske inte den godaste och jag blev inte sa jattematt, men jag hade ett apple med mig som stillade min hunger for ett tag. Efter maten satte jag mig aterigen for att bara titta lite pa barnen, men slutade upp med sex stycken som klangde pa mig... I borjan lite mysigt och kul, men tillslut faktiskt valdigt jobbigt... Jag stallde mig upp och ropade efter en fotboll for att slippa dem ett tag. Killarna pa 15 ar blev makta imponerade av att jag spelade fotboll och fragan om jag hade pojkvan kom snabbt upp. Sjalvfallet svarade jag ja, alskling! Nar rasten var slut, hjalpte jag ungdomarna med engelska laxorna. Forvanas fortfarande att deras niva ar sa lag, trots att de ska ga i gymnasiet... Klockan var strax over 15.00 nar det inte fanns fler laxor att hjalpa till med och da akte jag hem.

Detta var alltsa min dag och jag kan saga att jag ar ratt mor nu faktiskt...

/Elin

Sahar snygga var vi innan Ziplinen...



Cockfight! Pa sidorna av ringen var det massa blod...



Tyvarr en dalig bild. Inzoomat med min digitala kamera. Kunde dock inte fa in bilderna fran systemkameran pa denna dator... Tva sma kollibries ser ni i alla fall har :)

Allt for denna gang, det gar sa himla segt att ladda upp bilderna...

/Elin

Dags for lite uppdatering tankte jag. Pa helgens agenda stod Mindo, en liten stad som ar kant for sitt fagelliv. Jag akte dit med hog forvantning, nagot jag kanske inte skulle gjort, eftersom att det nu blev en smarre besvikelse nar vi anlande... Men men... Jag motte Josh vid stationen klockan 07.15 och farden mot Mindo var i full gang. Bussen dit tog cirka tva timmar, skumpigt varre :) Val dar tog vi in pa ett hostel, ett rum var kostade oss 8 dollar styck, ett kap om man kollade pa priserna till turist halan som kostade 25 dollar natten. Sedan strosade vi runt lite i staden, som var valdigt liten for ovrigt. Vi tittade in i vid turist informationen och kope oss biljetter till tubing. Tubing innebar sex til sju dack som ar ihop lindade, sedan satter man sig pa dem och aker nedfor floden pa dessa. Roligt, aven om det inte gick sa snabbt. Dock var vattnet kallt!

Efter denna tur akte vi tillbaka till staden och kopte biljetter till Zipline. Zipline ar lite som det later, en linbana som man aker genom djungeln med. Detta var annu roligare! Helt klart vart de 10 dollarna vi fick betala vardera.

Kvallen bestod i lite krubb pa ett billigt stalle och sedan kopte vi biljetter till fagelskadningen som skulle ske dagen efter. Innan vi gick och lade oss bevittnade vi tuppslagsmal. Tupparna slog varandra, eller hur man nu ska saga, tills den andre inte kunde sta pa benen. Vi kom till hostelet runt 23.15 och skildes at. Val i sangen vred och vande jag pa mig eftersom att stadens enda diskotek faktiskt hade en ratt sa bra ljudanlaggning. Runt 03.00 somnade jag och vacktes 05.00 for att aka med bilen som skulle ta oss till djungeln. Dar gick vi i 30 minuter for att fa se en rod liten fagel, men det var ju ratt morkt, sa man sag inte sa bra och man fick inte ta bilder for blixten skulle skramma ivag dem... Lite av ett fiasko om man fragar mig och Josh, men men. Man maste ju prova for att veta :) Naturen var ju valdigt vacker i alla fall! Vi forstatte till ett annat stalle och vidare till ytterligare ett stalle for att se kolliebries, vilken vacker fagel. Vilka farger och det ar sa haftigt att deras vingar gar sa snabbt. Dock valdigt svart att fanga dem pa ett bra foto, sa tog val en narmare hundra bilder. Hoppas nagon blev bra! Val i Mindo kopte vi biljetter hem, sov en timme pa hostelet och sedan checkade vi ut. Kakade lite lunch och fordrev sista minuterna innan bussen skulle ga, pa ett internetcafe.

Mindo kanske inte var riktigt det jag hade hoppats pa, men helt klart vart ett besok!
------------------

Idag var forsta dagen pa barnhemmet. Jag hjalpte barnen med deras engelska laxor. Deras engelska ar pa tok for svar, flickan gick i ettan och engelska nivan skulle jag saga lag runt klass tre eller fyra. Fick lunch dar, risotto, vilket var gott. Efter lunchen satte jag mig och iakttog barnen leka, men barnen flockades snart runt mig, lukade i mitt har, fragade om jag hade syster osv. Efter lunchen satte de sig for att gora laxor igen. Jag blev eskorterad till ett rum dar lite ungdomar satt. Helt motsatt fran det jag sett tidigare under dagen var deras engelska pa tok for lag for att vara forsta ringen i gymnasiet. Nivan var: He is sick och de visste inte vad "sick" betydde... Kankse att den hoga farten i borjan hinner ikapp dem nar de blir aldre. Ingen av meningarna jag rattade for dem var ratt. Nar jag hade hjalpt alla med laxorna var klockan runt halv fyra och nunnan sa att jag kunde aka hem. Stundvis kande jag mig mest ivagen, men barnen visade ocksa att de tyckte det var sjukt kul med mig. Ville lara sig allt, munnarna gick i ett pa ett tiotal barn runtom mig och jag forsokte saga att alla maste prata en och en och saktare... Men men... :) Det ger sig nog!

Ska forsoka lagga in lite bilder fran helgen nu om datorn tillater.

/Elin

Imorgon ska jag och Josh motas tidigt pa morgonen for att ta oss till en stad som heter Mindo. Mindo ar kant for sitt fagelliv, som klassas som ett av de basta i varlden. Jag tar med mig systemkameran, sa kan nastan nu pa forhand lova er valdigt fina bilder. Vi ska ta in pa ett hostel ar tanken, sova over en natt. Detta eftersom vi vill gora sa mycket i Mindo. Skada faglar, rida lite, aka forsranning och aka linbana i djungeln :) Till detta tror vi att tva dagar behovs, darfor kanske det inte blir nagon bra uppdatering i helgen. Ni kanske maste vanta till mandagen for en uppdatering... Jag ser framemot helgen, trots att jag maste fortsatta min diet pa soppa och te... Undrar hur manga kilon jag kommer ga ner dessa dagar. Hmm...


/Elin

Nu nar jag har legat hemma med magont i fyra dagar, inne pa min femte, sa har jag haft tid att lasa lite skonlitteratur. Detta resulterade i att jag laste ut tva bocker pa tva dagar. Av denna anledning tankte jag forsoka forklara min somnloshet och min hemlangtan pa ett bra satt, pa ett skonlitterart sadant.

-----------------------

I samma stund som storstaden utanfor mitt fonster vaknar upp, oppnar jag mina trotta ogon och ser pa klockan, den visar 05.00. Jag gor ett forsok i att somna om, men alla ljud utanfor, far mina tankar pa annat. Ett flygplan som viner i luften, hemlosa hundar som skaller och ylar efter lite mat. Bilalarm som reagerar pa minsta lilla vibration i den heta asfalten, bilar som tutar pa varandra i en ko med rott ljus. Ambulansen som kor med paslagna sirener till barnsjukhuset, ett stenkast fran huset.

Jag slumrar till, men vaknar upp av byggnadsprojekten som ligger pa hoger, respektive vanster sida om huset. Borrar som later ljudligt nar de aker igenom en vag. Hammaren som slar ner spiken. Karlar som kommunicerar med varandra mellan de olika vaningarna som bygget fortskrider pa. Jag slumrar till igen, men vaknar upp kort efter av alla manniskorna i huset som gar till skolan och jobbet olika tider pa morgonen. Klockan i det narliggande koket, som spelar en ljuvlig melodi nar en timme ar slagen, far mig att sucka. Jag kommer inte kunna somna om. Klockan visar 07.30, om en timme ska jag ata frukost. Sluter ogonen for ett tag, men stors av att toaletten spolas och nar kokerskan later vattnet rinna ner pa den smutsiga disken. Manniskornas fotsteg pa det ovre planet ekar i mitt huvud. Tankarna snurrar omkring. Den urgropta sangen blir alltmer hard ju fler dagar som gar, tanker jag bittert. Ryggen varker efter en minut. Jag vander mig om for att ligga pa hogra sidan ett tag, aj! Vander mig hastigt till vanstra sidan, men konstaterar med en suck att hur jag an vrider och vander, sa gor det anda ont. Duntacket ar utbytt mot en filt, jag som alskar mitt duntacke. Att sova pa bortaplan ar alltid jobbigt, med ett enda undantag...

Kanske ar anda den varsta fienden jag sjalv.
Kanske ar det mina egna tankar om karleken Joakim, syster Hanna och resterande familj och vanner som bildar en hogljudd storm i mitt huvud, som gor att jag inte kan somna om. Saknaden som faller ur mitt minne om dagen, men som kommer ifatt mig da det ar tyst.
Kanske ar det sa latt att konstatera att trots all erfarenhet och alla aventyr jag far i och med denna resa, sa trivs jag bast hemma.

Avslutar min lilla berattelse med ett ordsprak som jag tycker passar bra.

"Borta bra, men hemma bast"

-----------------------------------

Det var mitt lilla forsok i att vara lite skonlitterar. Som jag hade tankt fran borjan, innan jag reste, trodde jag att jag skulle fa forsta riktiga hemlangtan i mitten av min vistelse. Se hur ratt jag hade! Nu har det gatt tre veckor och nastan halften av min vistelse ar gjord. Jag vill inte avskramma er som kanske laser denna blogg och ska vara volontarer eller resa en lang resa sjalva. Jag understryker bara att det kommer tidpunkter pa vistelsen som man bara vill hem. Just nu ar en sadan. Nasta vecka kommer kanske min hemlangtan ha avtagit en aning. Jag far se... kanske har det lite med att jag ar sjuk ocksa, som har en liten inverkan, vem vet...

Det var det jag hade for idag! Hoppas ni har det bra hemma i Sverige! Saknar er (som ni kanske markte)!

/Elin

Idag visade Hakan mig vart jag ska volontararbeta. Det var faktiskt ratt sa lang busstur, jag hade vantat mig en kortare stracka... men men :) Nunnan var gullig i alla fall och hon sag fram emot att jag skulle borja pa mandag. Barnen verkade mysiga och det var redan lite barn dar runt nio pa morgonen som vi besokte centret. Min framsta uppgift kommer vara att hjalpa till med laxor, framst brukar barnen vilja lara sig lite engelska. I gengald kan jag fa lite spanska ord i utbyte, ar min tanke.

For ovrigt finns det inte sa mycket att tillaga mer an att jag fortfarande kanner mig lite dalig i magen. Jag har i alla fall spanska klassen imorgon, min sista. Sen upp till bevis pa mandag! Skit!

Idag var det lite festligheter i huset, kokerskan Giovanna fyller ar idag. Kul att man kunde ata av tartan... Killarna suktade mig sa mycket, det varsta jag kan gora nu ar att kaka gradde osv.

/Elin

VARNING for kansliga lasare, detta inlagg kommer innehalla lite prat om nummer tva man gor pa toaletten...

En bild sager kanske mer an tusen ord...



... men om den inte gor det sa tankte jag forsoka forklara det pa mindre an tusen...

Uppdateringen igar uteblev p.g.a. dalig mage.
Min spanska lektion uteblev ocksa den p.g.a. den daliga magen.
Allting uteblev i det stora hela p.g.a. min mage.

Ja, jag har diarre... och jag tror detta beror pa min och Josh lunch pa marknaden i Otavalo. Den som vi hittade har i. Nu ar jag inne pa min tredje dag med diarre, det bara rinner (ursakta ordvalet)... Igar och idag har jag stannat hemma fran min spanska lektion, kanner mig hangig eftersom att jag har brist pa naring. Det ar darfor jag maste fa i mig lite av den dar flaskan ni ser pa bilden. Den ska hjalpa mig att behalla den vatska jag far i mig i kroppen. Just nu gar jag pa en diet som bestar av soppa och te. Burken med piller och de andra pillrena ska lindra min diarre... Bla bla, jag hatar detta! Kan knappt halla mina ogon oppna nu och det blir inte battre av att regnet i Quito danar ner.

Darfor vill jag nu ha allas medomkan i kommentatorsfaltet! Pa stort! Alla ska skriva nagot, kanske en ordvits som ar SKITkul... Hoho!! Det basta jag kan gora nu ar att skamta om det, som Christobal gor nu stup i kvarten med mig. Han sager att princip alla som kommit till huset har haft nagon sorts magsjuka. Bara att bita i det sura applet!

Imorgon  ska jag och Hakan till det gatubarncenter som jag kommer borja jobba pa nasta vecka. Det drivs av nunnor och mer an det vet jag i nulaget inte.

/Elin

Jag och en indiankvinna som jag kopte en liten tavla av. Smart idee om man vill ha kort med nagon ar att kopa forst, fraga sen ;)



Glomde skriva att vi besokte ett vattenfall nara Otavalo ocksa. Fint! Dar spelade vi ocksa in en MTV Cribs, men den videon finns pa Josh's kamera... :D



Lite blott, men vart det :)



"Fejk" ekvatorn som vi kallade den.



Cuy! Marsvinet! Vi delade pa den, eftersom vi forstod att vi inte skulle ata upp hela. Jag fick dock huvudet...



Marsvinets tander.... :/ hmmmpfff....



Haftig kansla att sta mitt pa jorden! Har poserar jag och Josh.

Hoppas bilderna har varit till belatenhet, nu har jag val suttit har 1 timme och laddat upp dem. Nu bar det av hemmat.

/Elin

Forlat for den daliga uppdateringen men jag har haft fullt upp i helgen sa ni kan vanta er att detta inlagg blir langt! Hoppas du har tid att lasa ;)

Fredag kvall var jag, Victor, Christobal och Josh ute pa krogen och dansade lite. Det blev en lugn natt, bortsett fran att vi bevittnade ett gatuslagsmal. Polisen var snabbt pa plats och redde ut allting.

Lordag morgon steg jag upp lite tidigare an vanligt, jag och Josh skulle ses halv tio for att aka till Otavalo, staden dar alla indiander staller ut sina saker pa marknaden. Bussfarden tog cirka 2 timmar och var valdigt guppig, men utsikten var nagot magiskt. Hoga dalar, floder, snokladda berg och serpentinvagar. Josh hade tankt att sova lite pa bussturen, men icke sa nicke. Val framme tog vi en taxi till marknaden, 1 dollar. For att beskriva marknaden pa basta sett kan man val saga att den var mycket fargstark, haftiga foremal och massa indianer. Vi strosade runt i tva timmar och jag hittade lite saker till er nara och kara. I lunchen hittade vi lite svart har, vi tyckte det var skitackligt till en borjan, men vafan, det ar en del av livet har sa vi skrattade och tog det tillslut med ro. Vi hade tankt att kika in lite tuppslagsmal, att de slass tills en av dem dor, men det skulle borja vid 20.00 och vi kande att det skulle bli for sent. Synd, det hade varit en haftig upplevelse. Lite svart var det att hitta en buss som skulle ta oss tillbaka till Quito, man skulle tydligen vinka till sig bussen, nagot som vi inte fattade. Nar jag nastan hade gett upp hoppet sa kom en buss farande som fran himlen och plockade upp oss. En lattnadens suck. Pa serpentinvagarna var vi faktiskt lite radda att bussen skulle tippa over, men vi klarade oss. Vi anlande till Quito cirka 22.00, det hade varit en lang dag och jag var redo att inta sangen for en god natts somn.

Igar stod det pa agendan att besoka varldens mittpunkt, namnligen ekvatorn. Mitad del Mundo rattare sagt. Detta var en fard med tre olika bussar. Forst besokte vi planetatariumet, ett stalle dar de visade var rymd och vilka planeter som finns osv. Dessvarre var det pa spanska (konstigt eftersom att Mitad del Mundo ar en av huvudattraktionerna i Ecuador). Sedan stallde vi oss pa den ekvatorlinje som forst blev utmatt (som nu bevisats vara 200 meter fel). Har fanns det ett museum som vi inte besokte eftersom vi bada tyckte det var lite trakigt att denna linje var "fejk". Vi satte oss pa en resaurang for att smaska i oss Cuy, en traditionell ratt i Ecuador. Marsvin! Fy sager jag bara, ni kommer forsta nar ni ser bilderna... Smakade som en blandning av kyckling och nagot annat som jag inte kan satta fingret pa. Dock var det for mycket att se marsvinets huvud pa min tallrik, dess tander och ogon... Bla! Vi fortsatte till en annan restaurang och at oss matta. Sedan gick vi till den "riktiga" ekvatorslinjen, Museo Intinan. Har gjorde man lite expriment som hade med ekvatorn att gora. T.ex. fick jag ett certifikat eftersom att jag kunde balansera ett agg pa en spik. Vattnet pa ekvatorn faller rakt ner, medan om man har vattnet pa ena sidan om ekvatorn sa aker vattnet ner i virvlar. Man larde sig mycket och en guide for 3 dollar var helt klar vart det. Vidare letade vi efter en vulkankrater som inte langre ar aktiv. Pa vagn hittade vi en hemlos hund som inte hade nagot har pa svansen, sa jag matade den med lite chips vi hade over fran lordagen, dagens goda garning. Vi foljde skylten, det stod att elturismo skulle ga hoger sa vi gjorde det, men inte sag vi nagor vulkankrater. Utan detta lilla missode hade vi dock inte fatt se paret som hade sex i bilen, asnan som var sa sot, branden som var i skogen, en otroligt vacker utsikt. Det hor lite till att det ska ga fel. Nar vi antligen hade hittat vulkankratern var den full av moln och dimma, vi var valdigt mycket forsenade. Bara att traska hemmat... Val hemma i Quito hade jag tankt att skriva lite om vara avnetyr har pa bloggen men jag var alldeles for trott, jag gick hem och sov.

Jag hoppas kunna lagga in lite bilder pa bloggen nu ocksa :) Hoppas ni har det bra i kyliga Sverige.

/Elin

Orkar inte skriva sa mycket idag, har inte hant nagot som ar vart att namna... Slanger upp lite bilder istallet.



Fran vanster: Christobal, Diego och Victor



Christobal och Victor langar en pose :P



Och sist men inte minst maste jag ladda upp Victors sangoverkast. Alskar Svamp Bob Fyrkant :D haha!


/Elin

Igar kvall var vi alla hemma och spelade lite fotboll pa Diegos data. Idag besokte jag Victors universitet, riktigt fin byggnad. Annars har jag inte gjort sa mycket, forutom att plugga spanska i skolan.

Ikvall vantas utgang till Gringo land dar jag, Victor och Diego ska kolla pa La Liga Quito, de sander matchen pa stora skarmar runt om i staden.

Tyvarr finns det inte sa mycket mer att tillagga an att det kom en svensk till huset igar, en tant pa 60 ar. Hon verkar lite tafatt och "borta" men kanske berodde pa alla intryck man far det forsta dygnet. Jag och Josh hoppas dock att hon inte foljer med oss till Otavallo och Mita del Mundo till helgen... Haha!

Jag ska fortsoka ta lite bilder ikvall, om lyset tillater, nastan hela Quito ar nedslackt nu... Undrar vad Ecuadors regering haller pa med?

Hoppas ni mar bra dar hemma!
(Vill halsa lite extra till min underbara sang darhemma...)

/Elin

Frukt :)



Var tvungen, det sag sa ackligt ut. Detta ar kotungor, tydligen ratt sa dyrt att kopa.



Hej pappa! :D haha nejda, men det har satt folk och at... Fy!



Lite av staden, med bergen i bakgrunden.

/Elin

Igarkvall var jag, Victor och Diego pa bio igen, vi sag This is it (Micheal Jackson dokumentaren). Biografen verkar bli en sysselsattning vi gor nar elektriciteten stangs av (verkar ocksa vara en bra ursakt for killarna att inte plugga).

Idag har jag solat i 45 minuter, forsoker bli av med min bondebranna. Det gar sakta men sakert... Benen har iallafall blivit lite brunare. Joakim, du kommer fa hem en riktigt pepparkaka om jag fortsatter i den har stilen. Aven fast killarna kalla mig for tomaten... :( haha!

Dessutom lamnade jag in forsta lasset med tvatt idag, Christbal visade mig ett bra stalle. Jag ar lite nojjig nar det galler det dar, man vet ju inte om det blir missfargat osv, men han sa att det aldrig har blivit natt fel.

Dagens spanska lektion borjade med en rundtur pa en fruktmarknad, fick lara mig lite ord. Daremot fastnade inte alltfor manga i mitt minne... Har tagit lite kort idag, sa jag tankte dela med mig av dessa om datorn tillater.

/Elin

Idag har jag inte gjort sa mycket, pluggat lite och solat. Kanske ska jag, Victor och Diego gymma senare, om de inte ar dar redan nu d.v.s. I skolan sa bestamde jag och Josh att vi troligen ska till Otavallo pa lordag och sen till ekvatorn pa sondag. Otavallo ska tydligen vara en stad med en jattestor marknad i och pa sondagarna vid ekvatorn sa brukar det vara mycket dans. Tyvarr missar jag La liga i Quito pa sondagen, ville ta lite foton pa stadion eftersom att mitt batteri i min kamera var slut forra gangen vi kollade. Jag far helt enkelt gora det nagon annan gang...

Jag hade sagt att jag skulle ta bilder pa killarna tills idag, men som vanligt sa blir det inte som planerat harborta. Myndigheten har i Ecuador hade tydligen bestamt att all elektricitet skullle stangas av vid sju pa kvallen igar och den kom tillbaka runt elva-tolv samma kvall. Det resulterade da i att jag inte kunde ta nagra bra bilder eftersom att det skulle vara for morkt. Jag och killarna bestamde oss da for att ga till biografen. Saklart gick det ingen film som foll mig i smaken, sa jag tvingades se SAW! Sa laskig! Hade jackan uppe vid ogonen hela tiden, men daremot gillar jag buskapet i den filmen ruggigt mycket. Hemma sa satte vi oss i Diegos sang och lyssnade pa spansk musik, killarna sjong som galningar, alskar att de struntar i att det kanske later illa. De borjade till och med dansa salsa med Diegos kuddar :) harligt!

Lite om killarna:

Victor: Pluggar till advokat pa den finaste och dyraste skolan, ar 20 ar och har spelat mycket fotboll i sitt liv. Sa vara konversationer ar mestadels om fotboll pa knacklig spanska och halvdan engelska fran hans sida. Han ar supergullig och ratt blyg av sig. Den av killarna som har mest pengar, tack vare hans pappas egna foretag. Har bara markesklader och visar mig till de finare stallena.

Diego: 19 ar, pluggar till ingengor. Sager inte sa mycket egentligen, blyg och verkar vara mycket godtrogen. Han verkar vara en angel som inte skulle kunna gora nagot ont. Hjalpte mig med spanska laxan igar :)

Christobal: 22 ar och pluggar reklam om jag inte minns fel. Den av killarna som fungerar som min engelska tolk. Mycket god engelska. Gillar att han tanker valdigt mycket och nar han val pratar sa sager han smarta saker. Bryr sig inte sa mycket om klader och marken.

Lilla Ernesto: 20 ar gammal tror jag. Har aldrig pratat med honom, killarna har sagt att han ar DJ och bartender. Detta ar i princip det jag vet.

Maten i Ecuador:

Alltid ris med nagot annat till. Idag var det soppa och sedan risotto till lunch. Lunch och middag bestar alltid av soppa och sen nagonting efter soppan. Lite konstigt for min del, eftersom att vi i Sverige ater antingen soppan eller den andra tallriken. An sa lange har alla soppor varit jattegoda medan den andra tallriken brukar vara sadar. Tva ganger har den andra tallriken varit ris med aggomelett, som for mig ar en konstig blandning. Frukosten bestar av choklad och en fralla. Jag har an sa lange inte vagat fraga om jag kan fa skinka till frallan.

Utelivet:

Mycket klubbar, speciellt i Gringo land. Daremot maste man vara forsiktig och det kanns jattebra att jag har tre killar som ar harifran som vet vilka gang som slass och vilka gator man ska halla sig borta ifran. Militar och polis patrullerar standigt med sina automatvapen fastklistrade mot magen, kanske en laskig tanke men jag foredrar att se militaren och polisen eftersom att man vet att om nagot skulle handa sa finns det folk som kan beskydda. Typ av klubbar varierar mycket. Nagra klubbar ar kanda for att dra till sig turister medan andra lokalbefolkning. Musiken ar valdigt bra enligt mig, eftersom att jag gillar den spanska musiken. Mycket reggeaton och salsa. Inte mycket "plocka applen" danser har inte! :) Killarna sa att nar man ar hemma och om man har t.ex. en syster sa ar det valdigt vanligt att systern lar sina broder att dansa salsa. For om man inte kan dansa alls sa far man vanja sig vid manga "nej" fran tjejerna nar man fragar om en dans.

Jag vet inte vad mer jag kan skriva direkt. Om ni har fragor sa ar det bara att fraga pa sa ska jag forsoka svara pa alla.

/Elin

Joshua, fran Boston. 22 ar, pluggar till doktor om jag inte minns fel, ska arbeta har som doktors assistent. Stannar i Ecuador i 15 veckor. Trevlig kille. Har star han uppe vid El Teleferiqo och skadar den vackra utsikten. Till helgen ska vi aka till jordens mittpunkt: Ekvatorn! :D



Jag pa toppen av El Teleferiqo. Det var inte sa kallt daruppe, men jobbigt att andas i uppforsbacke. Fick en skaplig solbranna, bondebranna! Helt rod pa armarna,nasan och under ogonen. Idag ar det battre. Fran El Teleferiqo kunder man se nastan hela staden. Flygplatsen, fotbollsstadion och Carolina Parken osv.



Har star jag och Josh pa den hogsta punkten som vi orkade ga upp till. Ca. 4000 meter upp i skyn. Den illa runda ringen dar nere pa marken ar hastar och sedan fanns det ett litet stalle dar man kunde ata lunch. Lagg marke till berget i bakgrunden, fullt av sno. Vackert!



En kvinna som var uppe bland bergen.

Har valdigt mycket bilder fran El Teleferiqo, men tyvarr tar det for lang tid att ladda upp... Dessutom ar det svart att se vilka bilder som ar bast eftersom att denna dataskarm ar mycket mork och jag kan inte justera det... Men den som vill far saklart se hemma sen :)

Idag har jag tagit det lungt. Satt pa baksidan i tradgarden och njot av solen medan jag pluggade in lite spanska ord. Sedan lunch och skola. Pappa, jag kan ta lite bilder pa killarna till imorgon sa kan jag skriva om dem da.

Hoppas ni har det bra i kyliga Sverige!

/Elin

Idag har det varit en rolig dag, den har innehallit en av sakerna jag alskar mest i livet. FOTBOLL :D Jag och Victor tog en taxi till arenan som La liga Quito spelar i. Massor av folk, publiken var galen, klacken dansade och sjong sanger under hela matchen. Mycket filmningar pa planen dock, nagot som inte riktigt faller mig i smaken, men det var en rolig upplevelse. De rullade inte bara tva ganger utan fem, sex ganger innan de gav upp. Nar en kille inte fick en frispark sa blev tranaren valdigt upprord och borjade skrika pa domaren. Det resultarade i att den assisterande tranaren fick rott kort och att det kom massa poliser med batonger, skottsakra vastar och hjalmar inrusandes pa planen. Lite laskigt kanske, eftersom att publiken blev i eld och lagor, men det gick bra! Efter matchen tog vi en taxi till ett fint kopcentrum dar vi satte oss pa pizza hut och kakade pizza och pommes frites (?)... :D Vi kopte en fotboll och begav oss sedan hemmat for att byta om och dra till parken. Dar var det mycket liv och rorelse, manga spelade fotboll, vissa dansade capoeira och trampade trampbat. En fin park, trots att vissa stallen var valdigt smutsiga.

Imorgon blir det skola vid tva tiden, tror jag ska plugga igenom lite ord och fraser igen. Tyvarr ar detta internetcafeet inte det basta och det funkar aterigen inte att koppla in min usb kabel. Jag hoppas att mitt vanliga cafe har oppet imorgon sa att jag kan lagga in bilder fran El Teleferiqo.

Forsta riktiga hemlangtan kom igar. Saknar min mjuka sang och den svenska maten, hor och hapna. Saklart manniskor darhemma ocksa! Joakim ar en att namna, love you <3

/Elin

Ja, jag blir inte klok pa dessa datorer. Nu vill den inte ta emot min usb kabel, eller jag hittar den inte i Min Data. Sa jag far lagga in lite bilder imorgon tyvarr. Man far ta det lite med en nypa salt, vissa datorer ar bra, andra mindre bra. Synd att jag valde den mindre bra denna gang, nu nar jag har underbara bilder att dela med mig av... :( men men.

/Elin